I uppsatsen analyseras svenska översättningar av amerikanska rocktexter. Studien belyser hur texterna förändras i översättningarna gällande bildspråk, tematik och struktur. Uppsatsen undersöker också utbyten av Kulturella koder och diskuterar hur stor tolkningsfrihet översättare av rocklyrik har..

Detta arbete är ett examensarbete i matematik på kandidatnivå vid Växjö universitet. Det är en studie av kodningsteori i allmänhet med fokusering på cykliska koder och Reed-Solomon-koder i synnerhet. Reed-Solomon-koderna används för att skapa McElieces kryptosystem. En kortfattad analys av McElieces kryptosystems säkerhet görs tillsammans med en genomgång av kända sätt att forcera denna typ av kryptosystem. Här visar det sig att användning av Reed-Solomon-kod försvagar kryptosystemet i förhållande till om den ursprungligt föreslagna Goppa-koden används.

Bakgrund: QR-koder är ett nytt marknadsföringsverktyg som möjliggör för företag att förmedla ett länkat innehåll direkt till konsumenten. Den största utmaningen för marknadsförare idag är att konsumenter inte vet vad QR-koder är och vad det innebär att använda tekniken.Forskningsfråga: Hur kan företag få kunder att använda QR-koder för att förmedla ett högre kundvärde?Syfte: Genom att beskriva QR-koder i marknadsföring, värdeskapande och kundbeteende samt analysera dessa faktorer är syftet med denna studie att skapa bättre förståelse för hur företag kan påverka kunder att använda QR-koder som ny teknik i avsikt att öka kundvärdet.Metod: I denna studie har QR-koder behandlats som ett fall där vi valt att utgå från en abduktiv ansats då det valda uppsatsämnet sedan tidigare är relativt outforskat. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med såväl företag som kunder.Slutsats: Genom analys av insamlat material har studien visat att företag bör kommunicera tydliga instruktioner om hur konsumenten ska gå tillväga för att ta del av QR-koden. Kodens innehåll måste vara av intresse och förmedla ett värde för mottagaren för att ge motivation till fortsatt användning.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

I populärkulturen finns en idé om en ja-kultur som är utmärkande för dagens samhälle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga människors förhållningssätt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sägande, samt hur de Kulturella koder som existerar påverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 år intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp är i en process där de vill etablera sig i olika sammanhang och därmed reflekterar över hur de förhåller sig till, samt bemöter, de krav och förväntningar som ställs.

Titel: QR-koden ? ett nytt marknadsföringsverktyg med potential Författare: Eric Karlsson och Oskar Kristiansson Handledare: Klaus Solberg Søilen Nivå: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15 hp), VT 2012 Nyckelord: QR-koder, marknadsföringsverktyg, interaktion, incitament, strategi, Quick Response Codes, marknadsföring, print media, smartphones, annonsering, ROIProblemformulering: Hur bör företag använda sig av QR-koder i sina marknadsföringsaktiviteter?Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvalitativ studie av fem svenska företag, kartlägga hur QR-koder bör användas i marknadsföringsaktiviteter. Vidare vill vi identifiera fördelar och nackdelar med QR-koder för att se vilka implikationer ett lyckat respektive misslyckat användande har för företagen.Teoretisk referensram: Här presenterar vi olika teorier för att förstå begreppen som ligger bakom samt hjälper till att definiera fenomenet QR-koder och användningen av dem i marknadsföring. Teorierna är även behjälpliga vid vår analys av den empiriska datan.Metodik: Vi har valt en deduktiv ansats till vår uppsats som innebär att vi tittat på tidigare nedskrivna teorier och information för att kunna ta ställning till hur vi ska ställa frågorna till de företag som vi vill intervjua i vår kvalitativa undersökning.Empirisk studie: I empirin presenteras svaren på de djupintervjuer som utförts med våra fem fallföretag.Slutsats: Vår slutsats är att QR-koder bör användas på tydligt, informativt och lockande sätt utefter en tydlig strategi, och att de gå kan gynna ett företag ur ett marknadsföringssyfte genom att de vid ett kvalitativt användande kan nå och engagera fler konsumenter och därigenom öka sin omsättning och varumärkeskännedom. Används QR-koder däremot på fel sätt kan varumärket ta skada istället för att gynnas..

Quick Response eller QR är en teknik som tillåter snabb och pålitlig optisk läsning av information som är kodad i ett rutmönster. Som läsverktyg kan man använda läsare som är speciellt tillverkade för ändamålet och numera också vanliga smartphones. Tekniken har i flera år varit framgångsrik i vissa industriella applikationer såsom lagerhållning, men det är fortfarande osäkert i vilken utsträckning den också kan vinna insteg i vardagligt användande av smartphones. Vi har genomfört en enkätundersökning bland universitetsstudenter för att uppskatta hur spridd användningen av QR-koder är och hur denna användning ser ut. För att analysera resultatet har vi använt oss av teorin om diffusion of innovations som tillhandahåller en modell för spridning av ny teknik inom ett sammanhang.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..

Detta examensarbete har en distinkt avgränsning vilket innebär att enbart binära koder som kan beskrivas med en generator- och en kontrollmatris behandlas, det vill säga linjära block koder. För att se hur felsannolikheten varierar har två metoder använts, dels en fullständig undersökning vilket innebär att alla linjärkombinationer av en generatormatris undersöks, dels en slumpmässig vilken innebär att enbart ett antal slumpmässigt utvalda linjärkombinationer undersöks. Den sistnämnda metoden används enbart när det blir för tidsödande att genomföra en fullständig undersökning. Resultatet visar att alla avbildningar till en linjär kod inte är ekvivalenta med avseende på felsannolikheten för de olika bitpositionerna i meddelandeordet. Detta innebär att vissa linjärkombinationer av en generatormatris för en given kod beter sig bättre än den ursprungliga generatormatrisen som definierar koden.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det är möjligt att använda sig av stra-tegier för översättning av primära kulturella ord vid översättning av sekundära kulturella ord. Kulturella ord är ord som används inom ett språk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta är svåra att översätta eftersom de saknar motsvarighet på målspråket. I den här uppsatsen görs det skillnad mellan primära kulturella ord, vilka härstammar från den verkliga världen, och sekundära kulturella ord som är skapade av författaren för en viss värld.De strategier som är utgångspunkten för den här uppsatsen är utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översättaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehåller både primära och sekundära kulturella ord, kan jag klarlägga om Svanes strategier för översättning av primära kulturella ord kan appliceras vid översättning av sekundära sådana.Det undersökningen visar är att så inte är fallet, varken för primära eller sekundära kulturella ord. Däremot fungerar strategierna mycket bättre för de primära kulturella orden där endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundära.

Sammanfattning saknas..

Alltid har mjukvaruföretagen varit intresserade av att bedriva applikationsutvecklingen så effektiv och lönsam som möjligt. För detta avseende använder många utav dem olika CASE-verktyg. Ett sådant CASE-verktyg är VISIO 2000 Enterprise. CASE-verktyg kan t ex användas för att genomföra transformeringar mellan modeller och koder. Denna möjlighet underlättar applikationsutvecklingen, men tyvär kan sådana transformeringar medföra eventuella förluster av data och leda till att eventuella semantiska förluster uppstår.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör relationer av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.